Tack för en fantastisk tävling!

15 Svart och Blå

Igår small det, 15 svart parades ihop med 15 blå och det slog gnistor direkt.

Vi började med höjdhoppet där det verkade som flera hade fyllt skorna med helium då hela 8 st hoppade över 90 cm.

Gren två var kula och här märks det att vi har tränat, swosh sa det och kulorna flög som aldrig förr. ALLA stötte över 3 meter vilket är otroligt bra.

Över till 60 meter och pang sa det bokstavligen när startskotten gick.

8 st under 12 sekunder, makalöst.

I 6x200 meter stafetten ställde vi upp med tre lag där alla sprang som besatta och vi lyckades till och med vinna ett heat. Otroligt!

Men det är inte det som är viktigast, utan det är att se när någon får stafettpinnen av en lagkamrat och blicken förvandlas till beslutsamhet.
När man har gjort illa sig på höjdhoppsribban men ändå testar ett till hopp.
När det känns som att man inte ska kunna ta ett steg till på upploppet men allt ändras när man ser sin kamrat stå och vänta på stafettpinnen.
När nervositeten förvandlas till glöd.

Det är just det här det handlar om, att utmana sig själv men också lita på sin egen förmåga. Att blockera ut alla ljud inne i en idrottshall och bara koncentrera sig på uppgiften. Att försöka, misslyckas, lyckas, kämpa och att heja på varandra.

När dammet lagt sig vann faktiskt vårt lag en av grenarna och slutade 3a totalt av 12 lag, vilka brydde sig om det? Bara vi tränare.

Barn är bäst.